Vilse

Labor Day och alla amerikaner har ledigt från jobbet! K passade på att springa iväg på hajk med en vän, själv tog jag med mig Kenza (ja, nu är hon döp, och ja, efter hon den där storbloggerskan!) på en långpromenad. Solen sken, folk spelade frisbeegolf, Kenza och jag sprang fortare och fortare, kastade boll, luktade på stubbar och...vänta lite nu, vart är vi någonstans???? Skulle vi inte svänga höger här vid den här björken? Vart tog alla människor vägen? Vart är alla skyltar? Helt plötsligt var det bara vi, gula björklöv och en blå himmel vart vi än tittade. Varenda avkrok som vi svängde in på var en "loop" som ledde oss tillbaka igen. En liten lätt panik spred sig och jag kände hur svetten började rinna längs ryggen. Storstadsbo som jag varit är jag ju mer van vid att navigera efter spårvagnshållplatser än björkar. Vi testade olika stigar i över en timme innan vi mötte en joggande tjej som glatt pekade i riktning mot parkeringsplatsen. Tror vi hade vart kvar där fortfarande om vi inte hade stött på henne. Jag råkar vara sambo med en naturälskande man som har någon form av inbyggd GPS och alltid vet vilket håll han ska åt. Superbra, då slipper ju jag navigera, liksom. När han är med vill säga. Dags att lära sig att stå på egna ben....




Vägen som går till vårt hus. Den känner jag iallfall igen!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0Blogg listad på Bloggtoppen.se Resor bloggar bloglovin