Update - Hemma hos Ann del 4
Nu har kylan slagit till ordentligt och vi har haft några dagar med -40 grader. På något vis gör det att folk omkring mig öppnar upp och trevlighetsnivån stiger. Det skrattas, man jämför besvärligheter, ger varandra tips och råd och säger "stay warm" med ett leende. I mitt jobb träffar jag många som nyss anlänt till Alaska och trots att jag bara bott här i 1,5 år är det helt plötsligt jag som kommer med råd om vilka vinterdäck man helst bör införskaffa. Känslan av att tillhöra ett störe sammanhang har infunnit sig. Ni vet den där känslan som man som nykomling någonstans letar febrilt efter. En härlig känsla.
Kommer ni ihåg min svenska vän Ann som också bor här i Fairbanks? Jag måste bara berätta vad som hände henne häromdagen. Det var -40 grader och Ann hade suttit uppe halva natten och stickat på ett julklappsprojekt. Ann bor ju i en dry cabin och när klockan ringer på morgonen hoppar hon i stövlarna och trippar iväg till dasset för morgontoalett. Julbelysningen lyser upp längs vägen och draperiet har klätts med frost och istappar. Morgonkylan får Ann att vakna till och efter toabesöket känner hon sig redo att starta dagen. Lite frukost bara och...näe vänta, vad har hänt här? Dörren, vad har hänt med dörren? Den går ju inte att få upp! Förb#%#"!!
Anns dörr har gått i baklås och ute på trappen i -40 grader står hon i långkalsonger. Inga nycklar, ingen telefon. Inga byxor.
Som tur var bor Ann i ett område där stugorna ligger tätt och där folk dessutom har för vana att lämna dörren olåst. Ann går över till sin "granne" som redan åkt till jobbet och lånar ett par termobyxor och en mössa. Efter några djupa andetag börjar hon sen sin promenad till jobbet. En väg som hon i vanliga fall, hardcore som hon är, cyklar. Ungefär halvvägs saktar en bil in och erbjuder skjuts som Ann tacksamt tar emot och väl på jobbet kan hon ringa husägaren som kommer med extranyckel.
Den här historien fick ett bra slut men fick oss ändå att börja fundera lite över det där med säkerhet i kylan. Utan byxor i -40 grader är man inte kaxig speciellt länge. Helt plötsligt förstår man varför Alaskianerna föredrar att lämna sina hem olåsta. Det är också vanligt med ett "emergency kit" hemma och ett i bilen med extra kläder, filtar, mat och verktyg. Om min bil skulle lägga av längs vägen har jag i dagsläget varken varningstriangel, extra kläder, ficklampa eller startkablar. Om värmen skulle sluta fungera under en långhelg har vi ingen extra källa till värme alls. Emergency kit ligger högt på min önskelista alltså.
Vad har ni för TIPS för att klara av kylan?
Oj, vilken kyla! Här är det än så länge otroligt milt, inte ens under minusstrecket. Intressant det där med att lämna olåst. Så var det när jag bodde på Island också, där lämnade alla olåst. (Inte i Reykjavik alltså, där låser man säkert, utan på en liten ö med 5000 invånare)
Ann är en superkvinna! Helt otroligt. Jag skulle vilja göra ett studie besök hos er där uppe. Alaska är ett måste att besöka så snart vi kan.
Jag tycker Ann var supercool som fixade det hela utan att gripas av minsta panik. Så stark hon är som bor i en dry cabin på detta sättet. Oj vilken kyla ni har. Alaska är så vackert men jag tror inte jag skulle fixa de långa stränga vintrarna ni har. Men jag skulle väldigt gärna besöka Alaska.
Kram och stay warm :-)
Skyffel, varm filt, extrakläder, ficklampa skulle jag lägga i bilen. En extra nyckel lätttillgänglig är också ett bra tips. Sen är det ju mest bara att klä sig efter vädret.. har inte varit i Alaska, men maken har släktingar som bor där. Det verkar enastående vackert, men kräver säkert sin man/kvinna, tror inte vem som helst klarar att bo där.
Jag har hört att det kan vara bra att ha några värmeljus i bilen om man blir tvungen att sitta kvar i den och vänta på hjälp. :)
Wow, helt fantastiskt annorlunda & exotiskt att lasa om. Tack for att du delar med dig. Kan inte ens forestalla mig temperaturer pa -40 grader!
Stay warm! (Mysigt uttryck!)
