Fy bubblan
Kan ni som jag känna att man ibland tappar helikopterseendet och fastnar i sin lilla bubbla? Det har jag gjort de senaste veckorna, bara tänkt på jobbet, ätit, sovit och parkerat. Inte har jag kollat nyheterna heller. Idag sprack bubblan vilket var väldigt tur för herregud vad det händer saker ute i världen! Läste precis om tornadon i Alabama som har tagit 300 människors liv och jämnat byggnader med marken och jag sänder en styrkekram till Linnéa som precis som jag flyttat till USA för kärleken och som just nu lever mitt uppe i detta kaos. Kan inte ens föreställa mig hur det måste vara att inte bara vänja sig vid ett nytt land utan dessutom få en tornado på det. Här sitter jag och klagar på Skatteverkets öppettider liksom, det är så att man skäms.
Kenza tog sitt första steg ut i världen idag. Imorse checkade jag in henne och K på ett flyg till Idaho och nu sitter jag och oroar mig för att hon är alldeles rädd och ensam i sin lilla bur på planet. Om två timmar är dom framme. Min lilla valp. Usch vilken hönsmatte jag är, hon lever säkert loppan och flirtar med flightattendants och käkar flygplansmat..
Ja så hemskt det som hänt i Alabama. Vi var ju precis där och hälsade på. Hade vi stannat tre dagar till hade vi råkat ut för den. Det var dock underbart att få träffa Linnea. Sådan lättnad att alla vi känner klarat sig men samtidigt så hemskt för alla som blivit av med sina hus och värre än så kanske minst familj eller vänner. Naturens krafter kan vara så gryma ibland.
Kram!
Ja, det var bra beskrivet...
Känns väl igen =)
Sen så kan andra saker i världen få en att få lite perspektiv, men å andra sidan måste man få gnälla över saker i sitt liv också-även om de kanske inte är så omfattande...eller "hemska"...
