marielsworld

Har kommit in i någon slags rutin härborta med jobb, jobba över, hundpromenad, laga middag för att sedan däcka framför någon tv serie. Livet, tror jag det kallas. På jobbet flyter saker och ting på, anställer nytt folk varenda dag och börjar bli ganska bra på native smalltalk. Det är inte som hemma. Här går snacket kring var blåbären är godast, vem som skjutit björn och vart, vem som är släkt med vem och hur och vem som gör de vackraste pärlbroderierna. Beeding, som det kallas, är närmast religion bland många av de kvinnor jag möter i jobbet och det kommer ofta försäljare till kontoret och visar upp sina kreationer. Jag är fascinerad. Smycken tillverkas av pärlor, men också skinn, ben, betar, piggar från piggsvin och fjädrar.

Försöker hålla kontakten med alla därhemma i Svea, men tidsskillnaden och heltidsjobb gör att det ges få tillfällen att prata. Tänker på er ofta och vet ju att ni också är busy, man ger liksom alltid lite extra på jobbet och i skolan när allt sparkar igång igen efter sommaren. Håller såklart utkik på facebook och bloggar även om jag inte skriver så ofta själv!

Hösten och större delen av vintern är vi nog mest i Fairbanks, med några enstaka turer till Anchorage i jobbet. Hoppas på en avstickare till Hawaii i januari, om det går att få mer ledigt vill säga. Annars längtar jag till nästa sommar då det vankas bröllop i Svea. Herregud (som mamma brukar säga) det är inte bara jag som har passerat 30 och påbörjat nästa fas i livet!

Kram på er! ..........Och när löven börjar falla, rulla runt i dem!