MarieL äntrar militärbas
Igår var jag på MILITÄRFÖRLÄGGNINGEN för första gången sen jag kom hit. Hela Alaska är ett viktigt militärt område och många kommer hit från "the lower 48" för utbildning innan de skickas ut på uppdrag. Det har legat något slags skimmer över hela det här området där jag tidigare varit nekad att komma in; man måste ha en personlig inbjudan av någon på basen och dessutom ett greencard om man inte är amerikansk medborgare.
Innan jag kom in på området var jag tvungen att ansöka om ett passerkort. Man fick visa registreringskort, försäkringsbevis på bilen OCH sitt Alaskianska körkort. Och det har jag ju fortfarande inte tagit än. Högröd i ansiktet med tio minuter till min jobbintervju lämnade jag över mitt svenska körkort och hoppade att det skulle funka. Efter tre samtal beslutade sig gubben för att det var OK och jag körde i 30 till intervjun. (Känn FRUSTRATIONEN, militärer överallt, jag är sen och måste ligga i 30 hela vägen)
Jobbintervjun i sig var riktigt spännande. Tre personer bombarderade mig med frågor på engelska och jag svarade på så gott jag kunde och försökte hänga med i den skämtsamma ton som de hade sinsemellan. Jag tror att jag måste ha framstått som en väldigt korrekt, strikt klädd, typisk svensk med total avsaknad av humor. Det är svårt det där med humor tycker jag. I en intervjusituation är man ju inte avslappnad från början, att sedan försöka hänga med i alla skämt och skratta på rätt ställe, det är för mig svårare än att berätta varför jag är kvalificerad för jobbet. Det sägs att man måste spendera 10 år i ett land innan man förstår sig på humorn.
Jaja, det var iallafall en kul erfarenhet och nästa gång jag går på intervju kanske jag vinner på att vara lite mer "laid back".
ÄR DET NÅGON AV ER DÄRUTE SOM VARIT MED OM NÅGOT LIKNANDE???? ALLA INTERVJUTIPS MOTTAGES TACKSAMT!!!
Oj så spännande:) De kommer säkert gå bra!!
Oh spännande, var va det för slags jobb!? Ska du ut och fajtas? ;)
Oh jag har haft en del intervjuer, gick in i en affär i England och lämnade mitt cv, hon blev imponerad av och jag fick komma på intervju. Hon fråga mig typ två fråga, inga speciella. Tänkte ok, men kanske har en chans i alla fall. Hörde ingenting! Sen nån dag senare var jag på den värsta intervjun jag varit på i hela mitt liv. Ett formulär ned frågor, vet inte hur länge jag satt där. Va säker på att jag aldrig skulle få det jobbet. En vecka senare ringer dom och säger att jag fått det! Tror helt det beror på den som intervjuar och om man har någon "kemi" med dom och självklart att man är kvalificerad för jobbet!
Oh jag håller tummarna för dig! Vilket spännande jobb! Casey berättade för mig att här är det mycket hårdare mer hirarkin, titlar etc. Kalla alla mrs xxx och mr xxx. Var personligt ytlig men inte personligt personligt... Om du förstår.
Du, jag är avis på alla karlar du har runt omkring dig. Här har de hängselbyxor och mjölets.
Du
Mjölets= mullets
Vad spännande! Låter hur skönt sm helst! jag gillar när det blir lite avslappnat på intervjuer...man måste ju liksom få veta hur personen man intervjuar är som person också. Jag var med i en rekrytering och de personer som skulle börja, skulle jag ju själv jobba nära. Då är det mycket personkemi. Sen är det ju så att man bildar en uppfattning av en person inom ett par sekunder baserat på klädsel, hår och utseende :) Efter det får man sedan treva sig fram och försöka komma underfund med personlighet. Jag tror du gjorde super ifrån dig! Du verkar vara så där lugn och sansad, men med humor. Det är inte lätt i en intervjusituation :)
Vilken pärs!
Tycker du verkar ha klarat det bra ändå och håller tummarna för dig!
sen måste jag fråga lite, vad innebär jobbet? =O)
Hej, ja det ar lite papper och speciella kontroller for att komma in pa en militarbas. Jag antar att det antingen var en Army post eller Airforce bas som du var pa eftersom det inte finns varken Marinecorps eller Navy i Alaska. Haha, jag kanner igen mig sa val i att ligga i 30!! OCH dom ar snabba med att ge dig boter om du skulle ligga over, sa akta dig om du kommer fa jobbet och det blir din vardag! Min man jobbar nar han inte ar rekryterare dessa 3 ar, som Militarpolis inom Marinkaren och han var noga med att "drilla" mig till att inte kora for fort!! Skulle ha varit superpinsamt om nagon stannat mig och dom skulle se att det var SSGT W fru! :)
Blev ju lite nyfiken, vad var det for jobb du sokt som civil? Ett tips som ar ganska viktigt om du har tankt att jobba eller soka fler jobb inom det militara - lar dig vilken rank dom har!! Mycket viktigt och det ar annu mer viktigt att svara hela tiden yes sir/mam, no sirmam and thank you sir/mam...Kanske later larvigt for en svensk dar man totalt har kastat alla titlar, men i USA ar det ju alltid viktigt med Mr. and Mrs. och som sagt sir and mam nar man blir tilltalat och svarar pa fragor. Annu mer i det militara...
Annars kan jag val bara poangtera ogonkontakt, uppmarksamhet, och "stadigt handslag" ;)Som andra har sagt, personkemi ar viktigt och jag har alltid sett till att kolla upp foretaget etc innan, sa att jag har bra fragor och kan lasa pa lite om det hela innan...
Lycka till i jobbsokandet! Jag maste lasa ifatt pa din blogg, har lange har du varit i USA, hur kom det sig att du hamnade i Alaska? Kram Liz
