Spank a child
Igår hade jag min första "Spank a child" upplevelse.
En ung tjej med två små barn handlade av mig och ena barnet pekade på insamlingsbössan och frågade vad pengarna var till. Då drämde mamman till barnet på handen så det dånade och jag hoppade till av rena förskräckelsen.
Som svensk får jag verkligen bita mig i armen för att inte lägga mig i när jag ser sånt här. Spanking är tillåtet i många delar av världen och här i USA är det ungefär 50/50, många tycker det är helt OK att tillrättavisa sina barn med, som jag ser det, våld. Självklart är jag färgad av vårt svenska samhälle där spanking har varit olagligt länge.
Jag har inga barn. Kanske mitt synsätt ändras när jag själv står där i affären en dag, trött och med två barn i släptåg. Fast just nu tvivlar jag på det.
Vi är nog väldigt svenska av oss... Fy, vad hemskt!
Usch, vad hemskt! :( Det är tråkigt att barnaga fortfarande är tillåtet i vissa länder. :(
Jag tror inte att ditt synsätt kommer att ändras då du får barn. Vissa saker är ju en del av den du är som person och de förändras inte bara så där. Nog för att det finns stunder då man som förälder är trött och tålamodet minimalt men det har inte ens funnits i tanken att slå mina barn eller något annat barn. Vad är det man brukar säga: "Där förnuftet tar slut tar nävarna vid." Ligger mycket i det.
Sköt om dig Marie!
Kram Lotta
Har en snart tva ar gammal dotter och tycker det ar hemskt med "spanking" fortfarande. Som tur var kom det upp snart efter det att vi hade barn, sa det ar inte pa var lista aven om min man vaxt upp sa.
Första gången jag var i Ramsgate, England (typ för 15-20 år sen) gick många mammor med sina barn i sele + koppel och jag visste inte vad jag skulle tro. Det gjorde nog inte ont på dem men fy så hemskt det såg ut!
Det är något man inte vänjer sig vid. Jag såg en mamma slanka sitt barn i en mall och jag antar att jag stirrade för direkt efter skrek mamman: " What Are You staring at!!?" en misslyckad mamma tänkte jag då... Hemskt
Hej Marie!
Nej, det ar nagot som ar svart att vanja sig vid har i USA. Fragan ar om man ska vanja sig vid nagot sadant??! Usch, jag har sagt till flera ganger nar jag sett nagot som jag tycker maste kommenteras, men ofta stirrar dom tillbaka och sager till en att mind your own business....Nagot som ar viktigt att diskutera speciellt for oss som ar gifta/pa vag att bli gifta med utlandska/amerikanska man, da manga av dom har blivit uppfostrade sa och kanske tycker att det ar "normalt". En fraga som man i Sverige inte ens hade behovt att diskutera....
Marie, jag har gett dig en award, finns att hamta hos mig pa bloggen. Kram
Det är verkligen skillnad mellan Sverige och USA just när det gäller hur man uppfostrar barn. Självklart skall man inte slå sina barn men ibland får jag känslan av att svenska föräldrar är litet "flata". Amerikanska föräldrar verkar ofta ha litet mer pondus och respekt. Det skall man ju kunna ha utan att övergripa sig fysiskt. Kram!
Du har fått en blog award av mig =)
jag vet inte ens vad jag ska skriva för kommentar!
Hejsan, Jag har hittat hit till din blogg, kul att läsa om din vardag på ett annat place.. Själv var jag en kortare till i Georgia,, Jag tittar säker in en annan dag, då jag landat efter alla flytt bestyr..
Hälsningar
Katarina
Sandra; Ja, det tror jag också ;)
Lotta; Förhoppningsvis försvinner inte förnuftet helt om jag skulle bli gravid..man har ju en bild av hur man vill vara som förälder! Kram
Nelly; Hej och välkommen, kul att du hittat hit! Det är nog extra viktigt att prata om det om man lever med någon från en annan kultur där spanking är något normalt! Nu ska jag kika på din blogg!
Swedisharmywife; Ungefär som med en hund..vad hemskt. Helst vill man ju säga att allt förändras till det bättre på 20 år, men kanske det tar längre tid ibland!
Linnéa; Verkligen hemskt! Hade det vart hemma hade ju socialen vart där på momangen..
Liz; Vad roligt med en award, tack så mycket! K och jag pratar fortfarande om det där, vi har helt klart haft olika uppväxt. Viktigt att prata om det som du säger. Och att säga till när man ser något man tycker är fel, annars blir det ju ingen förändring!
Anne-Marie; något jag inte skrivit om är de föräldrar (mammor) som handlar med fyra-fem barn som beter sig ypperligt helt utan fysiska förmaningar. Dessa mammor tycker jag är helt fantastiska, och de är amerikaner. Visst kan vi svenskar lära från amerikaner när det gäller barnuppfostran (om vi tar oss tiden till det vill säga)
Eleonor; Tack snälla, ska fila lite på svaren!
Li; Som svensk blir man rätt chockad, samtidigt är det ju väldigt vanligt i resten av världen..ibland kan jag känna att vi i Sverige bor i en liten skyddad bubbla.
Katarina; Hej och välkommen, kul att du hittat hit! Kom gärna tillbaka, nu ska jag kika på din blogg!
