Typsnitt?
Fick en kommentar från Swaussie att bloggen ser konstig ut med konstigt typsnitt. Är det fler som upplever det? När jag tittar ser den ut som den gjorde från början med enkel Arial eller vad det heter. Skriv en kommentar om ni tycker den ser konstig ut!
Tack!
Very sexy in the uppvakningsstol
Eftersom jag inte har bloggat på ettag bjuder jag på den här fräcka bilden från uppvakningsrummet idag. Tycker själv att jag fick till en riktigt fin anka (ankan är till Anna, Barbro och Soffi)
Idag har jag alltså vart hos farbror Doktorn och dragit ut samtliga visdomständer eftersom jag ska skaffa tandställning framöver. De sövde ned mig och själva ingreppet var klart på 20 minuter. Jag har fått smärtstillande tabletter och en ispåse att ha runt huvudet. Än gör det inte särskilt ont alls, men vi får väl se om det går att sova när bedövningen släppt helt. Har ni erfarenhet av detta? Hur länge gjorde det ont? Skriv gärna i kommentarsfältet!
Som utlandssvensk är det ju omöjligt att inte jämföra med vården hemma. Jag har varit lyckligt lottad (och kanske lite feg) i livet och aldrig brutit några ben, så det här är det största ingreppet jag vart med om och således kan jämföra med. Hittills har jag bara positiva saker att säga om sjukvården i Alaska. Alla jag har haft att göra med har varit otroligt proffsiga och måna om att överträffa mina förväntningar. Inte bara själv vården utan även allt runtomkring. Amerikaner är ju lite av mästare på "smalltalk", något som verkligen är en fördel när man sitter i en stol och har slangar i näsan.
Sen var det det där med ekonomi. Sjukförsäkring. Återigen är jag lyckligt lottad och är försäkrad därför att min man har ett jobb. Hade han inte haft det hade jag varit försäkrad genom mitt jobb. Studenter kan försäkra sig genom skolan och få subventionerad sjukvård på det viset.
Problemen med amerikansk sjukvård uppstår om man står utanför arbetsmarknaden. Det finns privata sjukförsäkrningar man kan köpa men för de flesta är det inget alternativ då de är svindyra. Som låginkosttagare finns dock hjälp att få. Först och främst kan en person aldrig nekas akutvård. Sjukhuset måste behandla akutfall, även om personen inte har sjukförsäkrning. I slutändan är det sedan sjukhuset som får stå för kostnaden om patienten inte har råd. För låginkosttagare finns dessutom särskilda benefits att ansöka om, tex. gratis sjukvård för barnen etc.
Mitt råd till alla som planerar flytt till USA är ändå att ha en reseförskring de första månaderna. De fakta jag har kan vara specifikt för Alaska, dessutom måste man ha fått sitt Social Security kort innan man kan ansöka om benefits för låginkosttagare.
Nu ska jag fortsätta surpla på min IsFrappe, ikväll blir det svensk nyponsoppa på menyn!
Kramar
Höst i Fairbanks
Jag lever...
Försöker hålla kontakten med alla därhemma i Svea, men tidsskillnaden och heltidsjobb gör att det ges få tillfällen att prata. Tänker på er ofta och vet ju att ni också är busy, man ger liksom alltid lite extra på jobbet och i skolan när allt sparkar igång igen efter sommaren. Håller såklart utkik på facebook och bloggar även om jag inte skriver så ofta själv!
Hösten och större delen av vintern är vi nog mest i Fairbanks, med några enstaka turer till Anchorage i jobbet. Hoppas på en avstickare till Hawaii i januari, om det går att få mer ledigt vill säga. Annars längtar jag till nästa sommar då det vankas bröllop i Svea. Herregud (som mamma brukar säga) det är inte bara jag som har passerat 30 och påbörjat nästa fas i livet!
Kram på er! ..........Och när löven börjar falla, rulla runt i dem!
Att fiska i Alaska
En kille på Ks jobb var och fiskade förra helgen....
....det vara Mama Bear också och hon verkade inte ha några problem med att en snubbe i gul dräkt och spö invaderade hennes vattenhål.
Det var lite blåsigt i helgen......
Men jäklar vad skönt det var med en extra dag ledigt! Ks mormor nämnde häromdagen att hon tycker att alla (fast här i USA kanske främst kvinnor) borde ha fyradagars arbetsvecka så att man har en dag över till att ta igen sig, en dag till att ha roligt och en dag till att sköta hemmet. Varför kan det inte vara så? Tänk vad harmoniska och effektiva alla skulle gå runt och vara!? Eller hinner man glömma bort vad man pysslade med på jobbet?
Idag har jag varit hos en kirurg och pratat om kroppsdelar som han tycker att jag ska ta bort. Visdomständer. För det är väl kroppsdelar? Det känns så. Särskilt när han förklarar att ingreppet kräver att jag är nedsövd, tar narkotika och har en assistent efteråt. Fy fan. Allt detta för att jag råkat få en tandställning i 30 års present. Om någon månad är det jag och Katy Perry. Peace, love och ståltråd i gommen.
Over and out
360 Flat Mountain Solitude
Flat Mountain Trail
Nu har semsterkänslan lagt sig och vi är tillbaka i vardagen med jobb och allt vad det innebär. Min närmsta kollega har bytt tjänst och jag jobbar för två tills vi får tag på en ny assistent. Resultatet blir såklart sena kvällar, mindre sömn och mycket stress. Trots att jag inte skulle vilja byta bort mitt jobb för allt i världen inser jag att jag längtar tills jag når den där berömda balansen i vardagen; där jag också hinner med vänner och fritid. Men men, jag har hellre lite tid och mycket att göra än inget att göra och tid att fördriva. (För er som inte fattar hur jag kan säga så, läs inlägg från förra året där jag väntade på Green Card och klättrade på väggarna)
I helgen hann vi iallfall med lite ledighet och dessutom hade vi vår första soliga helg sedan vi kom tillbaka från Sverige. Vi tog en biltur ut till White Mountain som ligger cirka en timme norr om Fairbanks och gick runt Flat Mountain trail. 
Kenza var med förstås!
Blåa bär fanns det gott om! 
Frågade den här filuren om han ville ha några av mina blåbär...
....och blev ganska kraftigt ignorerad.
Sötesyster
OUT OF OFFICE
I am out of the office, please talk to the strawberry
ja, på jobbet alltså, bloggen följer nog med till Sverige
Älgbajs på burk, någon?
Nu åker vi om tre dar. TRE DAGAR! Måste börja packa! Vad ska jag ta med mig? Var runt och letade presenter idag, men ni ska veta att i Fairbanks, där kan man räkna affärerna på fem fingrar. En säljer träskålar, en träskor, och så har vi walmart där det finns mycket plast och fred myers där man kan köpa tårtor i form av hamburgare. Ja, så alltså, KÄRA FAMILJ och VÄNNER,
Ni får ta mig som jag är, en tokstolla som flyttat till ett ställe långt upp i norr där älgbajs på burk är vad turisterna köper och de snajsiga butikerna lyser med sin frånvaro.
PUSS på ER!
I wanna do bad things with you
En helt vanlig tisdagskväll i ett regnigt Alaska - Strawberry shortcake framför TRUE BLOOD. Riktigt NAUGHTY.
Vänta, här kommer en anständigare bild, utan fötter...
Jag har lagt ner BEACH 2011, satsar på 2012 istället. Vem är med mig?
Bikini Contest
Nej, jag deltog inte. Men igår när vi var och åt mexicanskt annonserade dom att de hade en BIKINITÄVLING på bakgården. I källaren. Bikinicontest. I källare. Bakgården. Vi var ju tvungna att kolla vad det var får nåt.
Som små nervösa tonåringar kilade vi runt hörnet och nerför en mörk källargång. Vid dörren möttes vi av en stor Dolph kopia som muttrade om ID och jag fiskade nervöst fram mitt..medlemskort för Sam´s Club. Väl insläppta möttes vi av en tjock dimma cigarettrök (här röks det fortfarande på klubbar) och en neonupplyst skabbig bar. I ett hörn spelade en grupp militärkillar beer pingpong, längs baren satt en knasig blandning av flanellgubbar, tonårskillar och tjejer som väntade på att delta i tävlingen. Första pris; RINGGIRL på den kommande ULTIMATE FIGHTING matchen på stora arenan.
Ungefär här stannade jag upp och insåg följande;
1. Mitt hår och mina kläder kommer lukta som det gjorde efter en kväll på Streeman i Västerås när jag var 18 och man fortfarande kom hem med cigaretthål i partytoppen.
2. Jag är inte 20 längre. (lite förvånad) Inte min kropp heller (lite besviken) Tiden då jag skulle ha haft en ynka chans att vinna en Bikinicontest är förbi och passerade utan att jag ens hann märka hur det gick till. (tur det inte var på min Bucket list)
Resultatet av kvällen för vår del blev följande;
K; ett visitkort från den biffigaste killen på stället som tränar Marsial Arts och tyckte K skulle komma förbi och slåss lite. Glöm inte att ta med tandinlägget, sa han. Självklart, sa K.
M; "...... självkänsla är snyggare än magrutor. Fast jag kanske skulle göra några situps ändå.."
Alaska´s got talent
Den här killen kommer från en liten by i Alaska som har 300 invånare. Samma by som min närmsta kollega. Han är numera byns mest framsgångsrika kändis.
HAPPY FRIDAY!
Hemma hos Ann Del 2 - på begäran
Hemma hos Ann får man lätta på trycket bakom det här skynket som vätter mot grannköket. Härligt med lite drag. återkommer med ytterligare rapport i December :)
Barenaked Ladies
Summit Trail
Just nu är det stor risk för skogsbrand här runt ikring Fairbanks, i övriga Alaska med för den delen. Vi passerade en plats där det såg ut som att branden härjat ganska nyligen, det luktade fortfarande bränt i luften. Här i USA låter man skogsbränder brinna ut av sig själva (om det inte brinner alldeles för nära bebyggelse) vilket gör att de kan växa sig väldigt stora.
Både Ann och K är ena riktiga klätterapor. Våghalsiga skulle man också kunna kalla dem. Här har ni K när han hoppar över "Helvetesgapet".
Det var vår helg det, riktigt skönt med en extra dag ledigt!
VAD HAR NI HITTAT PÅ?
29 Maj
29 Maj förra året var jag ofrivillig hemmafru. Jag hängde mycket i solen på balkongen läsandes magasin och när det blev för varmt jobbade jag lite svart med Carwash. Inte helt jobbigt leverne när jag tänker efter...
Hemma hos Ann del 1.
För er som är intresserade av livet i Alaska har jag nu en alldeles färsk följetong, Hemma hos Ann. Här i del ett får ni se hur det går till att byta propantank till gasspisen!
Jag går och fiskar
Vi smälter bort här. Nu åker vi till floden och fiskar istället!
