Hej Da Bloggen

Har tappat det dar med bloggandet totalt, ni som vill kan dock folja mig pa Instagram som marielsworld. Kram pa er och tack for att ni hangt med pa mitt bloggaventyr!

Det man lär sig som liten

Är det inte fantastiskt att saker som man lärt sig som yngre sitter kvar och går att plocka fram igen flera år senare? När jag gick i högstadiet visade vännerna À och M mig hur man åker snowboard. I helgen åkte jag igen, efter typ sex års uppehåll och det var precis som att sätta sig på en cykel. Trodde jag hade glömt hur man gjorde men jag susade nerför backarna! Härlig känsla. Undrar om Månskenssonaten sitter den med? Kram på er och ut i backen om ni har snö!


Februari Sol



https://cdn1.cdnme.se/cdn/6-2/1732716/images/2012/pic_190285759.jpg" class="image">

https://cdn2.cdnme.se/cdn/6-2/1732716/images/2012/pic_190285772.jpg" class="image">


Just another day at the office


Mahalo Hawaii

Här har ni mitt Hawaii. En dröm som jag plockar fram nu typ en månad senare. Kan fortfarande höra det dånande vattenfallet, känna värmen från solen och kraften från vågorna som tog tag i mig och ville dra mig med ut. Hawaii. Alaska. Vilken kontrast. Mahalo



Himlen och jag.



Strandhatt



Sälvakterskan

Det finns 1100 Monk sälar kvar i världen. Här på stranden ligger en av dem och vilar efter en lång simtur. Den tyska kvinnan på bilden har satt ut pinnar för att avgränsa nyfikna turister.



Utsikt från vårt hus



Ett av tusentals försök i mitt liv att hjula med raka ben. Det tar helt enkelt för lång tid att veckla ut dem. Därför hjular jag inte så ofta längre. Bara i sällsynta fall, när jag blir så där spritt språngande överlycklig. Som här.


Vad händer 2012?

Nytt år. 2012. Fint och jämt tal. Tittar tillbaka på 2011 och inser att det egentligen inte hänt så mycket det senaste året. Ja, i mitt liv alltså, övriga världen får tyvärr inte så mycket utrymme här. Efter ett ganska turbulent 2010 med flytt till Alaska, immigration och noll rutin, var jag i ganska stort behov av stabilitet; stabilt jobb, inkomst, bekanta och vardagsrutiner. Nu är jag redo för förändring igen. 

Här är mina drömmar

-Fortsatt karriär inom HR, mer ansvar och helst globalt

-Större familj (att passera 30 var ju som att vakna upp ur antibebis koma typ)

-Närhet till familj och vänner (reser hem till Sverige i Juni, som jag längtar!)

-Roliga resor med massa äventyr

-Tightare rumpa, brunare ben, bländande leende och energi som en zumbainstruktör


Mål, delmål och deadlines? Nja, alltså, skriver jag dom här så är det ju skrivet i sten. Det vågar jag inte. Vågar ni? Och håller ni era löften?


A peak inside the Frysbox

God Fortsättning hoppas ni har en härlig start på det nya året! Här kommer ett nyårskort från Frysboxen. Amaryllisarna har tagit fart och här ser vi fram emot en veckas avbrott då vi chockar kroppen med en vecka på Hawaii tillsammans med svärföräldrarna. 2012, vad tror ni? Blir det det bästa året hittills? Vi ser till att göra det till det va? 

  


Tack Ann, för att jag fått låna dina Arctic Boots. Förstår inte hur jag klarat mig utan dem!
Och tack K för min nya varma norskemössa!



Amerikan eller alban? Same same, not so different.



Alaskamade Kenza älskar snön!

Pyntat var det här



Kenza har träffat Tomten! Hon gillade honom inte alls, skitläskigt skägg, skitläskiga kläder och dessutom envisades han med att hon skulle ligga still framför kameran. Ser måttligt road ut, men jag tyckte ju att det var gulligt förstås.



Den här sitter i köket. Gillar såna här gamla Jenny Nyström bilder, fint till stockarna.



Den andra hamnade i trappen.



Svenskt pynt från IKEA i granen. Blev en riktig gran i år igen, efter en vild debatt naturligtvis. Jag vann. Det ÄR inte samma sak med plastgran. Sådetså!



Bell(e) a Notte



Här går det inte undan direkt - men jag har inte gett upp hoppet!



Än så länge tomt - men den som väntar på något gott...




Hej Tomten, välkommen hem till mig!

Äntligen julledig

Klockan slog 12 och äntligen kan jag deklararera julledighet. Underbart! Hade egentligen massor med planerr för idag, posten, städa, baka, slå in klappar, åka skidor, bada hunden...men nu sitter jag här istället, uppkrupen i soffan med datorn framför julgranen som pyntades igår kväll. Tänker bara sitta här och njuta av min lediga eftermiddag innan jag tar tag i allt det där sista som egentligen inte behövs för att få en fröjdefull jul.


Bråttom Bråttom 2.0

Den här Amaryllisen köpte jag för 2 veckor sen. Kan nån berätta för mig varför den är totalt tillväxthämma_ INTE OK, stod garanterad blomma på förpackningen! Grrrr


Bråttom Bråttom

Killen på Postkontoret sa att man måste skicka paket minst tio arbetsdagar innan Jul för att de garanterat sska hinna fram till Sverige. Nu är det bråttom med andra ord!

Hur går erat julstök? Gran eller inte gran? Är det förresten nån som vet vad kesella heter på engelska och vart man får tag på det i USA? Lussebullarna blir ju inte lika goda utan...!

Kram på er och god 3e advent!


Ölprovning

Det finns en del bryggerier i Alaska och på Silver Gulch utanför Fairbanks kan man prova öl från både Alaska och resten av världen. Alaskan Amber föll både mig och Syster B i smaken, Portern var också god och luktade kaffe! Kära K dricker inte alkohol och bara himlade med ögonen åt syster och fru som hamnat i ölparadiset.




Muskelberg X 2



Bror och Syster Muskelberg i sitt esse.

Giving Thanks

Tack för alla tips om hur man håller värmen i kylan! Ni är guld!

Igår var det THANKSGIVING och vi var uppe tidigt för att stuffa kalkonen. Ks syster är här och hälsar på och vi åkte över till North Pole för att fira med mormor och Marty. Herregud vad mycket mat, idag blir det gymet :) 



Syster B och Mormor G



Kalkon, "Djävuls Ägg", Gratäng på haricote verts, Stuffing, Tranbär, Sås, Potatismos, Ugnsbakad sötpotatis, Saltgurka och Bröd. Ks mormor hade gjort fyra pajer till efterrätt, tranbär och nötter, sötpotatis, söt viltfärspaj och äppleknyten. Köttpajen var ett jättegammalt recept med viltkött, äpplen och russin, HUR god som helst.




Update - Hemma hos Ann del 4

Nu har kylan slagit till ordentligt och vi har haft några dagar med -40 grader. På något vis gör det att folk omkring mig öppnar upp och trevlighetsnivån stiger. Det skrattas, man jämför besvärligheter, ger varandra tips och råd och säger "stay warm" med ett leende. I mitt jobb träffar jag många som nyss anlänt till Alaska och trots att jag bara bott här i 1,5 år är det helt plötsligt jag som kommer med råd om vilka vinterdäck man helst bör införskaffa. Känslan av att tillhöra ett störe sammanhang har infunnit sig. Ni vet den där känslan som man som nykomling någonstans letar febrilt efter. En härlig känsla.

Kommer ni ihåg min svenska vän Ann som också bor här i Fairbanks? Jag måste bara berätta vad som hände henne häromdagen. Det var -40 grader och Ann hade suttit uppe halva natten och stickat på ett julklappsprojekt. Ann bor ju i en dry cabin och när klockan ringer på morgonen hoppar hon i stövlarna och trippar iväg till dasset för morgontoalett. Julbelysningen lyser upp längs vägen och draperiet har klätts med frost och istappar. Morgonkylan får Ann att vakna till och efter toabesöket känner hon sig redo att starta dagen. Lite frukost bara och...näe vänta, vad har hänt här? Dörren, vad har hänt med dörren? Den går ju inte att få upp! Förb#%#"!!

Anns dörr har gått i baklås och ute på trappen i -40 grader står hon i långkalsonger. Inga nycklar, ingen telefon. Inga byxor.

Som tur var bor Ann i ett område där stugorna ligger tätt och där folk dessutom har för vana att lämna dörren olåst. Ann går över till sin "granne" som redan åkt till jobbet och lånar ett par termobyxor och en mössa. Efter några djupa andetag börjar hon sen sin promenad till jobbet. En väg som hon i vanliga fall, hardcore som hon är, cyklar. Ungefär halvvägs saktar en bil in och erbjuder skjuts som Ann tacksamt tar emot och väl på jobbet kan hon ringa husägaren som kommer med extranyckel.


Den här historien fick ett bra slut men fick oss ändå att börja fundera lite över det där med säkerhet i kylan. Utan byxor i -40 grader är man inte kaxig speciellt länge. Helt plötsligt förstår man varför Alaskianerna föredrar att lämna sina hem olåsta. Det är också vanligt med ett "emergency kit" hemma och ett i bilen med extra kläder, filtar, mat och verktyg. Om min bil skulle lägga av längs vägen har jag i dagsläget varken varningstriangel, extra kläder, ficklampa eller startkablar. Om värmen skulle sluta fungera under en långhelg har vi ingen extra källa till värme alls. Emergency kit ligger högt på min önskelista alltså.


Vad har ni för TIPS för att klara av kylan?


Glassiga puffar



30 Minusgrader ute och jag vet inte varför men jag har sjukligt begär efter vaniljglass! Ingen glass i frysen men såna här gräddpuffar funkar ju också. Ice ice baby, begär mättat. Nu till en betydligt svårare utmaning, coctailklänningar modell jobbfest. På nätet. Som skeppar till Alaska. TIPS MOTTAGES TACKSAMT!

Vintersportar



Nu har jag kört in mina nya skidor och längtar varje dag efter att få ge mig ut och svettas. Igår hängde K och Kenza med på en tur och sprang bredvid, och ja, de fick faktiskt springa ibland för att hänga med. Ks jobbarkompis som tävlar och även har åkt skidor med Gunde Svan skickade mig en motivationsbild...


Northern Lights

För er coctailfantaster där ute har jag hittat en ny favorit, NORTHERN LIGHTS. Finns säkert liknande varianter hemma i Sverige, i denna var det grenadine, blå curacau, apple sour, och jag tror det var smaksatt vodka längst upp. Nu hoppas vi på många härliga nätter med norrsken här i Fairbanks.


Sötpotatisbröd

Inte nyttigt men vilken härlig höstkaka. Amrisarna äter detta med smör på, jag tycker det känns mer som en sockerkaka till fikat. Testa, testa!


SÖTPOTATIS BROD

Ingredients
  • 1 1/2 kopp socker
  • 1/2 kopp vegetabilisk olja
  • 2 ägg
  • 1 3/4 kopp siktat vetemjöl
  • 1 tesked bakingsoda, här tror jag man kan ta bikarbonat
  • 1/4 tesked salt
  • 1/2 tesked kanel
  • 1/2 tesked muskotnöt
  • 1/3 kopp vatten
  • 1 kopp kokad och mixad sötpotatis
  • 1/2 kopp hackade pecannötter


Ugnen på 175 grader cirka en timme. När det luktar lite JULIGT är brödet klart.

receptet är översatt och kommer från www.allrecipies.com


Tisdagsmys



Ann och jag käkar pizza, äter Ben n Jerrys med KANELBULLSsmak och choklad. Framför en dokumentär om Tjockisar i USA. Funderar på om midjemåttet kanske har ökat lite. Eventuellt att det kan vara så. Men lite extra underhudsfett skadar ju inte om det är 40 minus ute.

I helgen förresten, testade jag mina nya skidor. Vilket GLID. Och vilken syn för älgtjuren som stod och mumsade i snåret där jag susade förbi. Och björnen. Hon måste ha sprungit åt andra hållet när hon hörde att jag kom, stora tydliga björnspår i snön korsade min väg. Jag vände förstås, så fort jag såg spåren. Tror vi var rätt överens om att det var en bra idé, BJÖRNEN och jag.

Härliga snö

Lördagen på Steele Creek började med skön sovmorgon och belgiska våfflor följt av en tur ut till Chena Lakes och en riktigt lång promenad i snö och solsken. Jag jobbar rätt intensivt just nu och då blir det ännu viktigare att ta vara på helgen och ägna sig åt återhämtning och saker som ger energi. Nu håller jag på och bakar sötpotatisbröd, om det blir gott lägger jag upp receptet här på bloggen sen.

Hoppas ni alla har en härlig höst och hinner med både fest och vila mellan allt det andra nödvändiga!

Snöiga kramar

Marie

Imorrn blir det eventuellt premiärtur på längdskidorna. Ska bara valla först.

Stickklubben förresten, vilken hit! Rekommenderas verkligen! Och man behöver ju egentligen inte sticka, huvudsaken är följande ingredienser

1. Trevliga tjejer (eller andra kön som man gärna delar förtroligheter med)
2. Nått gott att dricka (går förträffligt att sticka även efter 1-2 öl)
3. Någon form av pyssel där du använder händerna och skapar nåt
 




Stickklubb

Vintern är här, folk jobbar över och det är mörkt. Som bäddat för läpphäng. I Fairbanks har vi dock hittat lösningen på det hela, EN STICKKLUBB. Imorrn kväll träffas vi 6 tjejer hemma hos Ann för att skvallra, äta efterrätter och, sticka. 50 talets syjunta är återfunnen, nu jäklar blir det balans i livet igen. Frågor på det?

Halloweeeeen

Godmorgon världen, här kommer lite bilder från Halloween partajet igår!




Likmask, knappnål, eller kanske simmerska?



Puppet on a string. Come play with me!



Ann var läskig vampyr!



Ann har allt man behöver i sin stuga - fin dekor på väggen och en sexig redneck från Montana i soffan



Damrummet



Heather 1988







öl i plastmugg



och Ghostbusters på dansgolvet.

Himla kul kväll och riktigt mycket läskiga typer ute. Nu ska jag sova. Puss

Fairbanks in costume

Säkert 50 LADY GAGA kom till ZUMBAn i morse och shakade loss. Jag funderade en stund på om jag skulle hänga några fläskkotletter runt midjan men kom fram till att dom kanske skulle tina om jag svettades. Coolaste stassen hade min tandsköterska (!) som hade klistrat fast hundgodis i form av stekar på en lila tubklänning. Våran veterinär (!) kom i blå peruk och tighta hotpants. Själv fokuserar jag på en utstyrsel till ikväll, har handlat både peruk, fransar och fake blod. Lägger upp en bild här sen om det blir lyckat.

Kram på er och HAPPY HALLOWEEEEEN!!!


Inspiration, bitte!

Imorrn blir det partaj minsann och helst vill man ju skrämmas ordentligt. Hörrni, jag behöver förslag på utstyrsel! Jag vill INTE vara pumpa. Inspiration bitte!!!

Lyckorus

När jag vaknade i morse kändes det som julafton. Ni vet, pirr i hela kroppen och lyckorus. Måste vara all den här snön som har fallit! Igår köpte jag längdskidor och det behövs bara en centimeter snö till, sen är det jag som susar fram med toppluva på och frost på ögonfransarna. Tänk vilken lyx egentligen, 5 månader snö, kan ju åka skidor varje dag om jag vill!


Tandvärk

Jag är fullt medveten om att det var mitt eget val att dra ut de förbaskade tänderna, dessutom av anledningen att "försköna mitt yttre", så egentligen har jag ingen rätt att beklaga mig. Men nu gör jag det ändå, HELVETE vad ont det gör. Nu har jag slut på medicin och det värker i hela huvudet. Nyponsoppan hjälper, och jag vet att det är en del av läkningsprocessen men nu får det väl ändå räcka.

Sådär, tack för att ni ville lyssna. Jag vet att min lilla tandvärk egentligen inte ens är en droppe i havet av världsproblem. Tyvärr har den råkat få stort utrymme den här veckan i det som kallas Jag. Nu ska jag försöka mota bort den genom att tänka på vad jag är tacksam över istället.

Jag är tacksam över att jag förhoppningsvis tack vare den här tandvärken kommer ha ett "Million Dollar Smile" om en sisådär två år.

Mitt nya "Million Dollar Smile" kommer förhoppningsvis leda till ett fantastikst toppjobb inom en toppfirma med toppkollegor.

På mitt nya toppjobb på toppfirman kommer jag förhoppningsvis med hjälp av mitt "Million Dollar Smile" och mina toppkollegor lösa världsproblem.

Så där ja, lite tandvärk är ju egentligen inte hela världen.


Typsnitt?

Fick en kommentar från Swaussie att bloggen ser konstig ut med konstigt typsnitt. Är det fler som upplever det? När jag tittar ser den ut som den gjorde från början med enkel Arial eller vad det heter. Skriv en kommentar om ni tycker den ser konstig ut!

Tack!


Stick smärta STICK


 Nu sitter jag här, fyra visdomar fattigare. Lättad över hur snabbt det gick, men lite småsur för att det faktiskt gör ganska ont. Vad hittar man på egentligen, när gommen värker så man tror man ska gå av på mitten och man inte kan gå ut för man måste ha kylbandage runt huvudet?

Man hittar en ny hobby såklart. Eller återupptar nån gammal avdankad, nåt som man kan, men kanske trodde att man hade glömt bort. VIPS så kan hjärnan fokusera på annat än smärtan. Jag föll för STICKNING (tant trendensen fortsätter att hålla i sig). En rulle garn, två stickor och några youtube klipp var allt som behövdes. Herregud, det gör väl inget att det gör lite ont, jag sitter ju här och SKAPAR nu för bövelen!




(Som komplement rekommenderar jag även VARM NYPONSOPPA med VANILJGLASS, några avsnitt av HOLLYWOODFRUARNA samt 800 mg Ibuprofen.)


Haha, detta inlägg hamnar ju naturligt under MarieLs visdomar


Very sexy in the uppvakningsstol



Eftersom jag inte har bloggat på ettag bjuder jag på den här fräcka bilden från uppvakningsrummet idag. Tycker själv att jag fick till en riktigt fin anka (ankan är till Anna, Barbro och Soffi)

Idag har jag alltså vart hos farbror Doktorn och dragit ut samtliga visdomständer eftersom jag ska skaffa tandställning framöver. De sövde ned mig och själva ingreppet var klart på 20 minuter. Jag har fått smärtstillande tabletter och en ispåse att ha runt huvudet. Än gör det inte särskilt ont alls, men vi får väl se om det går att sova när bedövningen släppt helt. Har ni erfarenhet av detta? Hur länge gjorde det ont? Skriv gärna i kommentarsfältet!

Som utlandssvensk är det ju omöjligt att inte jämföra med vården hemma. Jag har varit lyckligt lottad (och kanske lite feg) i livet och aldrig brutit några ben, så det här är det största ingreppet jag vart med om och således kan jämföra med. Hittills har jag bara positiva saker att säga om sjukvården i Alaska. Alla jag har haft att göra med har varit otroligt proffsiga och måna om att överträffa mina förväntningar. Inte bara själv vården utan även allt runtomkring. Amerikaner är ju lite av mästare på "smalltalk", något som verkligen är en fördel när man sitter i en stol och har slangar i näsan.

Sen var det det där med ekonomi. Sjukförsäkring. Återigen är jag lyckligt lottad och är försäkrad därför att min man har ett jobb. Hade han inte haft det hade jag varit försäkrad genom mitt jobb. Studenter kan försäkra sig genom skolan och få subventionerad sjukvård på det viset.

Problemen med amerikansk sjukvård uppstår om man står utanför arbetsmarknaden. Det finns privata sjukförsäkrningar man kan köpa men för de flesta är det inget alternativ då de är svindyra. Som låginkosttagare finns dock hjälp att få. Först och främst kan en person aldrig nekas akutvård. Sjukhuset måste behandla akutfall, även om personen inte har sjukförsäkrning. I slutändan är det sedan sjukhuset som får stå för kostnaden om patienten inte har råd. För låginkosttagare finns dessutom särskilda benefits att ansöka om, tex. gratis sjukvård för barnen etc.

Mitt råd till alla som planerar flytt till USA är ändå att ha en reseförskring de första månaderna. De fakta jag har kan vara specifikt för Alaska, dessutom måste man ha fått sitt Social Security kort innan man kan ansöka om benefits för låginkosttagare.


Nu ska jag fortsätta surpla på min IsFrappe, ikväll blir det svensk nyponsoppa på menyn!

Kramar

Min profilbild

Marielsworld

Marielsworld handlar om mitt liv som svensk i Alaska, USA. Följ med i min vardag, under min immigrationsprocess, och upplev möten med amerikaner och deras kultur tillsammans med mig! Jag skriver om mina tankar, resor, mat, kultur och personlig utveckling och reflekterar över det som vi kallar amerikanskt och svenskt. Kontakta mig gärna på [email protected]