Väntan är (nästan) över!

YES!........YES!.......YES!!!!

Congratulations, your application has been approved! Huh? What? Really? Och sen kom tårarna! Det går inte att beskriva känslan som sköljde över mig. Sex månader av väntan, oro, tristess och maktlöshet är över. Nu kan jag göra precis allt som en amerikan kan förutom att rösta och jag slipper känna mig som en alien. Jag kan öppna bankkonto, söka jobb, ta amerikanskt körkort och dessutom lämna landet (och komma in igen) när jag vill! Jäklar vad bra! Kortet kommer på posten om några veckor!

Så här såg vårt möte ut i detalj, för er som kanske befinner er i samma situation! K och jag möttes på parkeringsplatsen och gick tillsammans igenom de två säkerhetskontrollerna vi passerade på väg mot migrationsenheten. Man fick inte ta med sig kameror och mobiler in. Vi hade klätt oss proffsigt i matchande ullkavajer (börjar bli kallt här nu) och jag svettades och frös omvartannat. Tjejen som intervjuade oss kände jag igen sedan jag var här och tog fingeravtryck. Det hade en lugnande effekt på mig att jag redan träffat henne innan. Vi fick sitta ned tillsammans (alltså INTE i varsitt rum, puh) och hon började lite lätta med att fråga K vad mina föräldrar heter och var jag är född någonstans. Sen kollade hon mitt pass noga och frågade när jag äntrade landet. Sedan bombarderade hon mig med frågor. De var lite komiskt för vissa av frågorna checkade hon av innan jag ens hunnit med att svara, så snabbt pratade hon. Många av frågorna var nya sedan 11 september och behandlade min eventuellt kriminella bakgrund. Nej jag är inte terrorist, nej jag är inte heller kommunist, nej jag har aldrig varit prostituerad och vi lever inte i ett polygamiskt förhållande. Efter det frågade hon om vi lever tillsammans, varför jag inte har någon ring (sa att vi inte gillar den symbolen) hur vi träffades och vad det var som gjorde att vi föll för varandra. K skämdes lite när jag sa att han var "the loud american in class with a certain glow" och hon log och sa att vi såg fina ut tillsammans. Sen frågade hon efter bevis på att vi har gemensamma tillgångar. Det är lite svårt eftersom jag inte kan stå på något bankkonto eller köpekontrakt ännu, men vi visade mitt kreditkort och hälsoförsäkringskortet som jag har genom Ks jobb och hon bad oss åka och ta kopior på dessa och sedan komma tillbaka.

När vi kom tillbaka tittade hon lite snabbt på papprena och jag trodde att hon skulle säga något i stil med, tack, vi hör av oss. Men istället kom det. Congratulations! Your application has been approved! Med än gång bara! Helt fritt fram ;) Tror det kändes ungefär som när man får höra att man gått vidare i IDOL....obeskrivligt!

Tack alla ni som har hållt tummarna och stöttat mig under den här perioden! Ni är underbara!





Dagen D

Nu är den här, DAGEN som jag och K har väntat på sen i februari. Om några timmar ska vi mötas upp i "the Federal Building" för våran Greencard intervju. Jag har ont i magen av nervositet! Hjärtat dunkar och jag är livrädd att jag ska svara något konstigt som får dem att undra om vi verkligen är på riktigt eller om vi egentligen är Gérad Depardieu och Andie McDowell. Innerst inne vet jag ju att jag inte behöver vara orolig; vi är äkta, vi har varit ett par i fyra år och vi älskar varandra, men känslan av att någon annan ska sitta och analysera om våra känslor för varandra är genuina får mig att vilja kräkas. Och jag har ingen aning om vad K har för märke på sin deodorant! Efter vad jag har hört får man sitta i separata rum och svara på frågor enskilt. Läste på lite igår om hur det kan vara och det kan tydligen komma de mest intima och privata frågor som man måste svara på. Egentligen är jag inte en särskilt privat person, jag delar gärna med mig av mig själv och mina erfarenheter, men det känns ändå så, utlämnande! 

Efter intervjun ska det inte dröja mler än några veckor innan vi får ett utlåtande och jag (förhoppningsvis) får ett "Welcome to the United States" på posten. Snälla ni, ni kan väl hålla tummarna (igen :)) för att det går bra för oss idag! Skulle bli så glad!

Veterinärbesöket igår gick bra! K mötte oss på parkeringsplatsen och valparna gick snällt OCH i koppel! De fick sina första sprutor och så fick jag avmaskningspiller att ge dem om några dagar. Veterinärtjejerna i receptionen var helt lyriska och klappade och pussade så jag trodde valparna skulle kissa på sig av ren extas! Jag var så stolt! Ni som har djur (och alldeles säkert ni som har barn) känner säkert igen känslan, "det är MINA valpar det där, dom där söta och duktiga! "

Nu ska jag ta och göra mig representabel. Av med mjukisbyxorna. På med kavajen.


Tidig morgon

Hej på er! Imorse var vi uppe vid fyra för en kissepaus, blev en tidig morgon! Snart ska vi i väg på ett första veterinärbesök, ni kan väl hålla tummarna för oss är ni snälla!  Vi provade att åka bil igår och det var ovant. Får se om det år bättre idag. Jag och min basilika mår toppen, man får energi av att hänga med små valpar! Kramers!




Forts. på listan

Oj, det fanns en del två på listan hos Spiderchick


Har du bra vänner och äkta vänskap?
Jag vill gärna tro att jag har kvar alla vänner i Sverige även om jag befinner mig i Alaska, men jag vet ju att många kommer jag tappa kontakten med, så blir det ju när man flyttar. Jag hoppas att de bästa och äkta finns kvar livet ut. Jag finns där för er fast jag är här borta, ni vet vilka ni är!


En speciell dag du minns:
Första jag kommer att tänka på är när jag var nästan 18 och min kompis Carro tog körkort. Hon körde in på mina föräldrars parkeringsplats viftade stolt med nycklarna, drog ur "tjoken" och så susade vi i väg till Björnön i Västerås och badade. Det var sommar, varmt, hög volym på radion och det var frihet!


Vem ringer du när du är arg/ledsen:
Mamma. K. Barbro. Sofie. Beror i högsta grad vad jag är arg på. 


Vill du gifta dig:
Trixigt det där. Tekniskt sett är jag ju gift redan. Fast det känns ju inte som det eftersom det var mest "på pappret". Skulle gärna samla all släkt o vänner i framtiden och ha ett riktigt prinsessbröllop, finns det någon ö mitt i Atlanten?


Är du musikalisk?
Ja det tycker jag. Brukar sjunga HÖGT i bilen. och i duschen. Favorit just nu är California Girls med Snoop och Katy Perry. Men jag satsar inte på någon vidare karriär. Tror inte jag skulle se så snygg ut utklädd till godis som Katy gör i videon... 


Vad dricker du helst när du är törstig:
Källvatten, finns inget som slår kallt vatten direkt ur jorden. Särskilt inte om man är ute på en svettig vandring.


Biter du på naglarna:
Gjorde jag när jag var yngre. Nu undviker jag det, ingen bra kombo när man har djur, usch


Har du någon gång gråtit dej till sömns:
Ja, och trott att hela världen kommer att gå under! Igår var det nära när jag läste om massvåldtäkten i Kongo. Sånt får mig att gråta. Förbannade maktmissbrukare! Har insett att mina egna problem oftast är en fjärt i rymden, men det dröjde ungefär 29 år :)


Vad är det finaste du fått? Livet av mamma, konsten att vara snäll av pappa och kreativitet från morfar.


Vad skulle du göra om du vore kille för en dag: Haha, åka o fiska med K och dra upp större fiskar än honom, höhö. Kissa på ett träd. Göra 100 armhävningar på fötterna.  


När valparna sover.....



Kycklingsallad med avokado, olivolja och tranbär och senaste numret av WH. Me like


Lista från Spider

Det är kul med listor. Tycker jag. Och valparna snoozar. Här kommer en lista om mig som jag hittade hos Spiderchick


Namn:
Marie

Beroende av: Kaffe, hade ett kortare beroende av Sims3 som jag spelade två dar i sträck men det försvann. Tur det.


Vad tror folk om dig? Att jag spelar/t basket och är italienska.


Stämmer det?  Hahahahahhaa. nä. men jag vill åka till Italien!

Vad får du oftast komplimanger för? Just nu "but your english is sooo good" när jag berättar att jag minsann kommer från Sverige.

Hur imponerar man på dig? Man pysslar med något intressant som jag inte provat/är bra på och visar mig hur! Just är jag sjukt imponerad av folk som har bebisar och små valpar för jag undrar var de får energi ifrån!


Vem ringde du senast? Min pojkvän


Antal timmar sömn inatt: 6!


Sov du ensam: Nix. En katt i mitten o K nånstans på andra sidan


Brukar du komma i tid: Ja det tycker jag. Men alla tycker inte som jag.


Vad tycker du om fötter: Jag har lätt fobi för fötter. Tycker de är rätt äckliga. Ks tår är fn. blå efter vår hike. Så dom undviker jag.


Hade du en bra kväll igår: Andra kvällen med valpar. Den var mysig!

Favoritdryck på morgonen: Kaffe. och proteinshake.

Sysslar du med någon idrott: Ja, om det finns nån sport som heter "go potty". Tränar ungefär varje timme..

Är du nöjd med ditt liv: JA! Men jag saknar familj och vänner i Sverige som jag hoppas kunna hälsa på snart! Förra året vid den här tiden var jag inneboende, hade distansförhållande, jobbade 12 timmar per dag och hade bara mig själv att ta hand om. Nu bor jag i hus i Alaska, med kille, katt och valpar! Hade svårt för den snabba förändringen ibörjan men nu har jag vant mig och trivs. Ser fram emot att börja jobba här i USA sen!


Vad är det värsta du vet? Inskränkthet, jantelag och falskhet.


2 dagar med valpar

2 dagar har snart gått och jag har för första gången i mitt liv upplevt hur det är att sätta sina egna behov åt sidan och någon annas först. Nyttigt! Valparna är 8 veckor gamla och behöver rastas ungefär varje timme. Första natten var de ängsliga och ylade natten igenom. Andra natten hade de vant sig och de var tyst, men vi vaknade med en blöt fläck i buren. Eftersom vi är två som tar hand om dem hade jag möjlighet att springa iväg på Zumba på förmiddagen, en skön paus faktiskt! Här kommer lite bilder, de har inga namn ännu men den lilla svarta är Ks och är en kille. Den brun/vita är min tjej och hon är några dagar äldre. Maila eller kommentera gärna om ni har förslag på namn! 




"Lillemannen"



"??????"



Här ligger vi och vilar efter lek och zumbapass. Belle regerar på valparnas kudde och de hamnar på golvet :)


Voff

Nu är de här våra nya familjemedlemmar!


6 dagar

Idag är det 6 dagar kvar tills vår intervju. Fyrhjulingar är ungefär lika vanliga som snöskotrar häruppe i Alaska, eller som cyklar är i Västerås. Vi har ingen, men passade på att provköra Bobs när vi var och hälsade på i Idaho. Skitkul!

 

Just nu läser jag...

Ikväll blir jag valpmamma. Ojojoj, bäst att förbereda sig....





Kärt från Dalarna

Som svensk utomlands är det lätt att känna saknad efter sådant man haft runt omkring sig hemma. Kan ju vara allt möjligt men nu tänker jag på exempelvis små Röda stugor, Svenska flaggor, Carl Larsson, Zorn, Midsommarstänger och annat som man starkt förknippar med Sverige. Min moster har full koll på det där. Så hon skickade över en bok om att måla kurbits. Tack kära! Nu kan jag måla svenskt i min Alaskastuga! Hemma i Sverige väntar en vackert snidad koffert med kurbits på att skeppas över till det stora landet i väst. Den står i mitt gamla flickrum. Nu kan den få stå kvar ettag till. Kan inte släppa taget riktigt än. Känns skönt att den står där.



Spiderpig

Den här GRISEN fick jag i födelsedagspresent av Ks systers barn. De hade valt den alldeles själva. Påminner starkt om Spiderpig i Simpsons...:) Nu står han i fönstret bredvid min dalahäst





Höstplaner och Sverigesaknad

Andra höstdagen i Fairbanks Alaska och jag börjar osökt tänka på härliga Sverige där jag spenderat de flesta av mina höstar. Höst är för mig förändringarnas årstid, det är på hösten jag har börjat nytt jobb, åkt på utbytesterminer utomlands, träffat flest nya bekantskaper och tagit nya tag på gymet. Jag gillar hösten, särskilt början, man får någon slags extra energi från den svalare luften, håller ni inte med?

För min del har jag på känn att den här hösten kommer innebär stora förändringar för mig. Efter vår intervju med immigrationsenheter kan jag förhoppningsvis börja söka JOBB vilket kommer bli en spännande utmaning. Förutom kortare gästspel på diverse restauranger och barer runt om i världen har jag aldrig jobbat utomlands. Jag känner mig ganska säker på engelskan, men jag tror ändå det kommer bli en stor utmaning att jobba här i USA. Jag är ju utbildad ekonom, ska bli kul att se om jag lyckas haffa ett jobb inom det området!  

En annan utmaning som jag antagit har med TRÄNING att göra. Det har bara gått två dagar, så jag väljer att inte gå in på några detaljer ännu, men förhoppningsvis blir jag en snyggare och mer fit MarieL under hösten. :)

Sen har det hänt något annat kul som förmodligen kommer röra runt i MarieLs liv. På fredag flyttar det in en (kanske två) liten VALP hos oss, så igår var vi och inhandlade mat, kudde och leksaker. K har haft flera hundar under sin uppväxt men mina föräldrar valde att vänta med att skaffa hund tills jag hade flyttat hemifrån :) (Hmm, var jag en jobbig tonåring eller något??) Iallafall, jag har en känsla av att ett liv med hund ser lite annorlunda ut än innan. Ska bli skoj!

Här kommer en liten lista på saker jag ÄLSKAR med hösten i Sverige:

1. Kräftskivor (kanske hör till sommaren men det är "top of my mind" just nu. Inga kräftskivor i Alaska, snyft!
2. Lönnlöv (samlade hela min uppväxt, gula, röda, gröna, sååå vackra!)
3. Höstmode (mysiga tröjor, boots, sjalar, love it! Utbudet här i Alaska är...mindre bra.
4. Fika (med mamma, eller på Condeco i Göteborg. Eller Villerkulla. Jisses så många härliga fik det finns iSveriget!
5. Cykeltur i regn (tro det eller ej, det är härligt uppfriskande och jag älskar Sveriges cykelbanor!)


Höstlöv

Skolan börjar för eleverna i Fairbanks idag och vips så har hösten kommit till Alaska. På min powerwalk nyss såg jag gula löv på träden och regnet gjorde grusvägen lerig. Hade vindjacka så det var inte direkt kallt, men ändå. För bara några dagar sen var det strålande sol och 25 grader. En vän påminde om att det är 19 veckor kvar till julafton. 19 veckor. De går ju hur fort som helst! Känns som att den här sommaren bara flög iväg! Dags att täcka mina (fortfarande gröna) tomater. Idag är det 8 dagar kvar till vår intervju med immigrationsenheten.

 



Bild tagen för fyra dagar sen då det fortfarande var sommar :) Vad tycker ni om mina fabulous trädgårdsskor?

JJ

Lyssnade på den här under min powerwalk imorse. Jack Johnson är en av mina och Ks favoriter. Vilka är era bästa kärlekslåtar?





10



Idag är det tio dagar kvar till vår Kärleksintervju; intervjun där vi ska bevisa att vi är ihop så att jag får bo och arbeta i USA!


15 små valpar

Vi har varit och tittat på valpar. 15 små söta, och alla ville klättra upp i mitt knä. Kan man få mer kärlek än så? Valparna är en mix av raserna Australian Sheepdog och Blå och Röd Heeler. Energiska men lätta att träna. Vi funderar....ja, inte på alla 15 då utan på en, eller möjligen två kompisar till vår katt Belle.





Hade inte funkat i Sveriget



Det kan bli riktigt fel när man läser amerikanska skyltar på svenska..:)

Fair i Fairbanks

Igår var jag och K på marknad här hemma i Fairbanks, the Tanana Valley Fair, ett av de större eventen här under året. Massor med livespelningar, vi kollade också på en hysteriskt rolig hypnotisör som fick deltagarna att göra de mest pinsamma saker. På marknaden redovisas också resultatet av tävlingar som pågått under året, massor med djur finns utställda och priser delas ut för tjockaste gris, lydigaste kanin, snyggaste höna etc. Man kan även tävla i grönsaksodling, på bilden ser ni mig med årets största PUMPA. Jag säger det igen, allting ÄR verkligen större i Amerikat.


Hemma igen!

Nu är vi hemma i Fairbanks igen, vår katt Belle var jätteglad att se oss och ville aldrig sluta kramas! Tack snälla mormor G som tittat till henne då vi varit borta. Innan vi åkte tillbaka från Idaho hann vi med att spendera en dag hemma hos Ks äldsta syster och hennes fyra barn. Vi var också på "New Plymoth Fair" med Ks yngsta syster och hennes barn. Här kommer lite bilder!




Syster S och hennes familj bor jättevackert med utsikt över en stor canyon (vet inte vad det heter på svenska, hjälp!) De har två hundar, minst tre kaniner, varsin get, massor med höns, en tupp och minst två katter på sin gård. Under våran vistelse lades en skorpion, en geccoödla och en tusenfoting till samlingen med djur. Självklart fick jag hälsa på alla! Syster S har även ett fantastiskt stort grönsaksland som fick mig att börja drömma, men jag vet inte om det går att odla vattenmeloner i Alaska?! (För övrigt är jag övertygad om att yngsta dotter K kommer bli antingen filmstjärna eller storbloggare, checka posen på bilden :) )


   

Sista dagen innan hemresan var vi på marknad i New Plymoth. Syster J och hennes två barn var med, här tittar de på paraden och väntar på att de ska börja kasta godis. På marknaden fanns en massa skoj, jag provade att skjuta gevär!




Why men prefer to fish with men


MarieL till häst i vildmarken

Nu är vi tillbaka från en tredagarstripp i vildmarksområdet Seven Devils i Rocky Mountains, Idaho. Det var tredje gången jag fick möjligheten att följa med Ks mamma och Bob upp i bergen och det var lika fantastiskt den här gången! Vi hade med oss sex hästar och första dagen gick åt till att rida in och sätta upp "camp". K, som är en van "hiker", föredrog att vandra den dryga milen uppför berget. Jag red bruna skönheten Bitty och även om jag fick lite ont i rumpan måste jag säga att jag kände mig bekväm på hästryggen trots att jag inte ridit på flera år. Det är nog lite som att cykla, har man väl fått kläm på det sitter det i bakhuvudet. Ks mamma och Bobs hästar är tränade i att klättra i berg med tung packning och de klarar av att gå över steniga partier där det stupar brant rätt ned på ena sidan. Lite läskigt, men det gäller att lita på att hästen gör jobbet!

Efter en (eller några timmar, många konstiga ljud i vildmarken :) ) nattts sömn i tält åt vi frukost bestående av proteindrinkar, gröt och kaffe och sen begav vi oss till fots för att hitta Baldey Lake. Hästarna lämnade vi vid tälten men Ks mammas hund Mickey följde med på vår dagstur på ca 20 kilometer. Området där vi hikade hade välanvända vandringsleder, men den sista etappen innan vi hittade sjön klättrade vi uppför en brant med buskar och stockar och jag önskade att jag hade övat upp konditionen bättre för gud vad jag stånkade och pustade. Riktigt jobbigt var det och jag var tvungen att stanna var tionde meter för att dricka vatten och hämta andan! Så går det när man ger sig ut på strapatser otränad! Att man aldrig lär sig... :) Väl framme vid sjön ägnade sig K och Bob åt några timmars fiske medan Ks mamma utforskade området. Själv hittade jag en sten i skuggan som påminde om en stol och där satt jag med min bok och njöt tills det var dags att vandra vidare. En välbehövd paus!

Tillbaka vid lägret lagade Ks mamma RIKTIG mat som vi åt framför lägerelden. Det är svårt att beskriva hur GOTT köttgryta och potatismos smakar efter att man vandrat en hel dag och är lite frusen efter en regndusch. När jag tänker efter är det mycket man börjar uppskatta mer när man befinner sig långt från civilisationen. Typ, vilket fantastiskt tält vi har som står emot en HEL NATT med HAGEL.  Vilka fantastiska människor Ks mamma och Bob är som vet exakt vad de ska packa med för att vi ska ha en behaglig tripp! Vilka otroliga SKOR jag har som inte ger mig skavsår (Ks stortå svullnade upp och han var tvungen att gå tillbaka i sandaler) Förutom den vackra naturen och adrenalinet som pumpar av ansträningen att gå och rida länge är det nog det bästa med att ge sig ut i vildmarken, den där TACKSAMHETEN man känner över allt man har och hur väl man mår. :)




Vy från parkeringen. Är det inte vackert!?




Jag och Bitty, Ks mamma och Ace i bakgrunden




I ryggsäcken har vi, förutom vatten, små påsar med torkat kött, nötmix och "proteinbars" som vi äter till lunch längs vägen. Ger mycket energi men tar ingen plats!




Ks och mitt tält för två. De vita högarna är hagel..




Den vida ledarhästen Hammer är bunden, men de andra hästarna håller sig till flocken och kan gå fritt på ängen




K förbereder sig på en fisketur




MarieL relaxar i vildmarken...:)




MarieL fyller på med naturligt gott vatten direkt från källan




Ks mamma lagar gourmetmiddag på stormkök efter en hård dags vandring, vilken lyx!




MarieL i full vandringsutstyrsel. Här hämtar jag våran dusch som har legat i solen under dagen. Vattnet var ljummet, bättre än iskallt :)



Duktiga Mickey följer Ks mamma vart hon än går. Om det så är 20 km till fots!




Bob högg ved och fixade en lägereld som värmde gott!



Tillbaka vid vagnen




Vår tripp avslutades med en kanna öl och pizza på Chicago Connection. Oj vad gott!










Off we go!

Klockan är sex på morgonen och snart är vi påväg upp i Rocky Mountains med hästarna. Vi ska göra en kortare tur i området Seven Devils och vi tar med sex hästar, tre att rida och tre till packning. Jag har samma byxor på som för tre år sen och av någon anledning verkar det som om de har krympt; måste va alla cheesecakes jag har ätit sen jag flyttade till Alaska. :)

Rapporterar vidare när vi kommer tillbaka!!


Girls just wanna have fun

Första dagen i Idaho var en riktig tjejdag/natt. Vi åt lunch på en mexikansk restaurang och sen var det shopping hela dagen. Vi tog en paus på underbara Cheesecake Factory, min variant hette typ Peanutbutter/Chocolate/Cookie/Brownie Cheesecake mmmmmm:) På Forever21 provade vi tjusiga klänningar (som tagna ur en åttiotalsfilm, checka min cerisa!!) och expediten kände sig tvungen att skälla ut mig eftersom jag fotade i provrummen. Ajabaja..:)

Vid nio snåret sa vi hejdå till Joanna och lilla Angel och ilade hem för att duscha och byta om inför kvällens äventyr. Dresscode: COWGIRLS. Vi tog pickuppen till en liten by utanför Boise som heter Kuna till ett ställe som hetter just, Cowgirls. Vilket ställe! Cowboys överallt och linedance på dansgolvet! Riktigt skoj! Ks mamma haffade en cowboy och bad honom lära mig dansa swing. Herregud, jag vet inte hur han lyckades med på något vis fick han mig att slå en volt runt hans arm och landa på fötterna. Han måste ha ont i ryggen idag, stackarn! Ks syster Sabrina fick sig också en lektion! Vid tvåtiden körde vi hem och somnade sött helt slut efter en härlig dag!






Ks mamma och systerdotter Angel inne på Macy´s




Sabrina, Angel och Joanna och en Chocolate Rasberry Cheesecake ..




Min Cheesecake :) (inga viktväktare i den här bloggen inte... man måste unna sig :))





Kolla expediten i bakgrunden, hon är precis påväg att börja skälla ut mig..haha




Sabrina, Ks mamma och Jag






Bäst jag övar, från och med imorrn sitter jag i sadeln tre dagar i sträck :)







Danslektion Steg 1




Danslektion steg 2 :)



Coyotes dansar på bardisken :)












Solig morgon

Godmorgon! Det är 90 grader farenheit idag, alltså typ 30 celcius och riktigt soligt. Svårt att ta bra bilder men här kommer några snabba från Ks mammas gård i Idaho där vi befinner oss nu. Snart kommer hans systrar och hämtar upp oss för brunch. Puss :)



Mat till hästarna som befinner sig ute i hagen just nu




Ks mamma och Bob älskar att vandra. Precis som skylten till huset förklarar :)



Endel av deras odlingar. I ladan bor det svarta änkor så där vågar jag INTE gå in :)


Framme i Idaho

Hideyhoo! Nu är vi framme i Caldwell, Idaho hos Ks mamma och Bob. Vi har vart runt och hälsat på alla hästarna, hund, katt och nytillskottet i form av åtta guldfiskar som simmar omkring i hästarnas vattentunna. Så söta, alla har fått egna namn och nej, varken hästarna eller katten verkar intresserade av att äta upp dem. Ks mamma har en stor odling där exotiska saker som olika pepparfrukter, VATTENMELON, bönor och massor med kryddor växer. De odlar det flesta av sina grönsaker själva och det är fantastiskt att se hur bra allting växer. Kolla tex. vitlöken som vi plockade idag, är nog den största jag har sett! På vårt rum hade Ks mamma ställt varsin presentkorg med en massa choklad och godsaker i, så underbart!! Nu ska vi sova, imorrn blir det shopping. nattinatt :)







@Seattle airport

Nu sitter vi på flygplatsen i Seattle och väntar på flyget som ska ta oss till Boise. Har shoppat loss i souvenirbutiken och hällt i mig en extralarge Frappuchino. Nu är jag vaken!!! :)


Nu flyger vi snart

Ojojoj..kom precis hem från en "mantrorinteattdetärsant" middag hemma hos mormor G. Henns vänner från Californien och New Mexico hade lagat middag hela dagen och bjöd på Tostadas, ris och världens godaste salsa och guacamole. Godare än i Mexico var det! Fick lite tips på hur man lagar ris och bönor på deras vis, ska prova nästa gång jag har gjort buljong på en hel kyckling (hahaha, nu skrattar ni som vet hur bra jag är i köket)

Tidigt imorrn tar vi flyget till Idaho för att hälsa på Ks mamma och Bob, hans båda systrar och deras familjer. Ska bli riktigt härligt att se dem alla igen och jag tror det blir en hel massa äventyr. Har blivit lovad en "Girls night out"   på Idaho vis, ska bli spännande att se hur det går till i The Wild West. Har förberett mig på att jag kanske behöver både sporrar, cowboyhatt och pickadoll...:) Sen ska vi upp i Rocky Mountains en tur med hästarna också, tre dagars camping.  Jag tar med mig datorn (inte på campingtrippen dock) så det kan hända att jag bloggar under veckan! 

Ha det så underbart nu bloggers!!



 


Äntligen!!!!!

Flera av er har undrat hur det går med immigrationen, det har verkligen inte hänt någonting sedan jag var och lämnade fingeravtryck i juni. Har varit orolig för om vi gjort något galet, om de har tappat bort vår ansökan, om vi fått avslag, om de blandat ihop mina fingeravtryck med någon kraftigt kriminell..ja, ni vet hur man kan gå och analysera sönder saker när man väntar på viktiga besked. Så IDAG kom det!!! Ett litet brev i brevlådan som kallar oss till intervju den 26 augusti. 25 24 dagar. Nedräkningen börjar..........NU! :)





Bild tagen en solig dag i mars på Saltholmen i Göteborg. Den skickade vi till Migrationsverket i Sverige när K skulle flytta till Göteborg. Det var tre år sen...


Dagens

Haha måste berätta en rolig grej. I Boise i Idaho i näreheten av där Ks mamma bor har de haft problem på biblioteket. I boxen där man lämnar tillbaka böcker har de vid ett tiotal tillfällen hittat stora högar av majonäs, lönnsirap och ketchup som någon sprutat in genom luckan. Efter att ha hållt luckan under uppsikt ettag kom de tillslut på vem det var som utförde sabotagen. En 74 årig gammal dam! Hon hade förmodligen fått sitt bibliotekskort indraget..:)

Idag har K, jag och hans kollega Eric vart på deras jobbs årliga picnic. Massvis med folk, mat, glass och sockervadd (första gången jag smakade sockervadd på säkert 20 år) och vi passade desutom på att åka ångloket runt parken. Solen har gassat hela dagen och jag höll på att svettas sönder i mina jeans. Bra om jag vänjer mig vid värmen. Nästa vecka åker vi till Idaho och där lär det var över 30 grader i skuggan. Härligt!!

Nu ska vi till en hotellbar och dricka drinkar och lyssna på jazzband! Natti natt




In my garden

Det är en ganska stor och vildvuxen tomt runt vårt hus och jag hittar nya saker hela tiden som växer. Skogshallonen är mindre och sötare än de man köper i affären. Gott :)



Mambo italiano

Åhhh vad jag älskar pizza! Geraldos har de absolut godaste pizzorna här, parmaskinka och färsk basilika, dessutom världens mysigaste inredning (checka Al Capone i bakgrunden). Efter middagen var vi och såg SALT med Jolie. Har ni sett den?? Tyckte den var sådär, lite uttjatat tema med ryska spioner..





RSS 2.0Blogg listad på Bloggtoppen.se Resor bloggar bloglovin