marielsworld

Igår dansade jag Zumba, uppe i Alaska, med höftskynke, till Shakira, tillsammans med ett gäng amerikaner, och kände mig..SVENSK. Amerikanerna var i alla möjliga olika storlekar, färger och former. Och tidigare nationaliteter. Och alla var välkomna. Även jag. Jag som är INVANDRARE här. Och svensk. En fd. ALIEN. Jag är så fantastiskt glad över att jag faktiskt känner mig så. Välkommen. Även om jag är annorlunda.

Tänk om DU hade blivit kär i en man och flyttat till ett land där DU inte varit välkommen därför att DU var, SVENSK. Där DU på grund av din hudfärg, nationalitet eller religion inte ansågs höra hemma, passa in. Där 10 procent av befolkningen ansåg att DU borde åka tillbaka till ditt hemland eller åtminstone byta religion. Där DU ansågs mindre värd därför att du INVANDRAT, anlänt senare än den som var född på platsen.

Tänk om SD.

I natt kom frosten som är början på den långa vintern häruppe i Alaska. Rasmus var snäll och hjälpte mig att plocka av alla tomater igår, så nu ligger de i fönstret och solar. Är så glad att iallafall en av tomaterna fick lite färg. Om någon av er har tips på hur man kan använda gröna tomater får ni gärna lämna en kommentar, vore ju tråkigt att slänga dem :)

Svenska Familjen verkar vara friska nu och idag har de tagit en tripp till Denali Park. K jobbar, så jag, Belle och Kenza har en lugn och mysig dag för oss själva. Jag har börjat med en av böckerna till FILOSOFIKURSEN jag läser på distans. Den handlar om meningen med livet och vad som egentligen är lycka. Tänk att det har människan funderat på i tusentals år och fortfarande är det ingen som har kommit med det exakta svaret. Jag tror det är väldigt individuellt det där. Vad som är meningen egentligen. Jag har kommit så långt i mitt funderande att jag iallafall är beredd att hålla med om att lyckan i livet kommer inifrån och inte från materiella ting. Även om de såklart kan ge kortvarig lycka att äta en chokladbit eller köpa en klänning. Så tror jag. Vad tror du?

Kram på er!





Den fina korgen är en present från Ks gammelfabror och hans fru. Den är handgjord och kommer ifrån Dunbargardens

Hej hej bloggen,

Idag har vi tagit det lugnt. Svenska Familjen är jetlaggade och delar av dem brottas med dålig mage. Men det löser vi med Peptobismol, mycket sömn och yoghurt. Storebror Rasmus har dock mycket energi och idag hjälpte han K att tälja ved och bygga en brasa så vi kunde grilla korv och äta Smores. Sedan ägnade vi oss åt partytricks som Flygande Tepåsen och kokande Pepsiburken. Nu sitter vi och tittar på ScoobyDoo :)


 

Hinner inte skriva nu men ville bara visa vad som kom i brevlådan, MITT GRÖNA KORT! Ett litet kort i kreditkortsformat är resultatet av flera månaders pappersarbete, ängslan, väntan och framförallt hopp och kärlek! Nästa steg för mig blir att ta amerikanskt körkort och att ÄNTLIGEN börja söka jobb!

Nästa vecka blir det full rulle här på Steele Creek för då kommer efterlängtade Svenska Familjen på besök! Som jag har längtat! Svenska Familjen är riktiga vagabonder och har bott lite varstans i världen det senaste åren; just nu är de i Bulgarien och snart flyttar de till Rumänien. Nästa år flyttar de hit till det stora landet i väst! Men, och jag tror Svenska Familjen Mamman instämmer, vart man än flyttar har man alltid ett stycke Sverige med sig som man vårdar ömt! Jag tror att om man är född och uppväxt i Sverige är det en del av en själv. Visst, man utvecklas och förändras när man är ute och ser världen, men svenskheten sitter i ryggmärgen, den falnar inte och går inte att tvätta bort. Tur det! För att Svenska Familjen ska hitta hem till oss målade jag en nummerskylt igår! Amerikanska flaggan har 13 ränder som representerar de ursprungliga staterna och 50 stjärnor, en för varje stat som finns idag.

Det tar tid att tämja en elefant




bild härifrån

Här i Alaska har det precis bakats svenska kanelbullar! Köket luktar precis så där som det brukar göra hemma hos mamma (o pappa), men tyvärr slutar liknelsen där. Mina bullar lämnar lite att önska, här kommer några tips till er som bor i USA eller ännu bättre, er som är i Sverige och funderar på att komma över;

1. I USA behöver man TVÅ påsar jäst. Inte en. En gör ingen nytta. TVÅ ska det va.
2. I USA kostar en burk med kardemumma lite över 100 kr. Iallafall i Alaska. Så bunkra upp med det, för sjutton!
3. I USA finns det inte pärlsocker. Punkt. Och det måste man ju ha. Bunkra upp!
4. 450 grader Farenheit ska det va på ugnen. Inte mer. och inte mindre.
5. Här i USA har de fått för sig att vaniljsocker ska vara flytande. Riktigt hur de har tänkt där vet jag inte. Man kanske ska ha i det först?

Slutsats; svenska kanelbullar smakar bäst i Sverige. Ska du mot förmodan ge dig på att baka här i USA får du packa resväskan full med bakattiraljer. Eller leta på ett recept med USAs motsvarighet, Cinnamonrolls. Men det är ju inte riktigt samma sak...:)

Fika nu riktigt mycket under hösten! Kanelbullar. Pasque je le vu bien.  Because your worth it.Typ.